• Till bloggens startsida

• min ängel
• how wonderful life is when you're in the world
• Måste skriva av mig...
• girls, we run this motha
• highlights
• like stars
• Till Robin
• 5/9
• Räkfrossa & Harry P
• Lysekil med pinglan!
• Trolhättan lite sådär spontant
• Jag fyller 18 i morgon...
• dålig uppdatering
• soliga, underbara sverige!
• Äntligen hemma!
• party i palma!
• saknar er!
• Tjejkväll
• packar..
• Körkonsert & Bikini

• the life of

• Mars 2012
• Februari 2012
• December 2011
• November 2011
• Oktober 2011
• September 2011
• Augusti 2011
• Juli 2011
• Juni 2011
• Maj 2011
• April 2011
• Mars 2011
• Februari 2011

• Hilma Lidholm
• Julia Jansson
• Mathilda Brandin
• Sara Karlsson

Efter ännu en dag i the City sitter jag nu på hotellrummet och vilar, vilket jag behövde nu, haha!

Vi åt frukost på the Applebee's idag. Det är inte svårt att förstå varför många amerikanare är overviktiga, för inte kunde man få en grov fralla eller något. Nej, det var pannkakkor med sirap och grädde, stekta ägg och bacon och sånt. Jag beställde en american sandwich, det lät både godast och nyttigast, men vad fick jag in? En croissant med ostfyllning. Visst, den var jättegod, men inget jag brukar äta till frukost hemma direkt, haha.

Efter frukost bestämde vi oss för att ta oss till Ground Zero, vilket är där World Trade Center stod. De har rensat upp och börjat återuppbygga det igen, men det är fortfarande bara ett stort hål typ, i mitten av alla ashöga skyskrapor. Det är en bra bit dit från hotellet och vi hade nog kunnat gå, men det var så jäkla kallt i vinden så vi bestämde oss för att ta tunnelbanan i stället. När vi köpt våra biljetter och kom ner till tågen stod det fyra eller fem poliser med stora, svarta skjutvapen i nävarna. Fatta att jag stelna till?! Jag vågade typ inte kolla på dom, tänkte att om man råkar stirra eller något skjuter dom väl en... Haha, nej. Men jag haja verkligen till, för det är ju verkligen inget man skulle se i Sverige. Aja, vi klarade oss undan i alla fall ;) Vi kom till Ground Zero och sedan gick vi på en typ utställning där man fick se bl.a filmer och bilder från den dagen då planen kraschade in i tornen och väggarna var fyllda med citat av människor som varit där eller som var familjemedlemmar till offren. Verkligen rörande! Jag fick verkligen anstränga mig för att inte börja lipa, sentimental som jag är, hehe. Det var väldigt intressant och det fick mig verkligen att förstå att det verkligen finns vardagshjältar. Det var huuur många som helst, civila människor, utöver alla typ 40.000 poliser och 12.000 brandmän eller vad det nu var, som kom dit och hjälpte till i flera dygn med att försöka finna någon levande bland resterna av det som varit tornen.

När vi varit där gick vi till hamnen där man kunde se frihetsgudinnan rätt bra. Vi åkte inte ut, för det var ju som sagt skitkallt, och för att komma ut var man tvungen att åka en öppen båt, så en tripp dit får bli en annan gång. Sedan tog vi en snabblunch innan vi tog tunnelbanan tillbaka till hotellet och gick upp på rummet och vilade lite. Efter det gick vi ut på stan igen, kollade runt lite, dagens fynd blev två par örhängen för min del, men grabbarna shoppar sönder. Vet inte riktigt varför inte jag gör det... Förhoppningsvis har jag kommit in mer i shoppinghumöret i morgon ;)

Lite senare träffade vi lite Lysekilsfolk också, Williams klasskompis och hennes familj kom till New York idag, så då gick vi lite på stan med dom, sen drog jag, William, Jacob och Josefine och käkade. Efter en sväng på stan igen drog vi till Starbucks (TJOHO!) och tog en kaffe. Sedan blev det hotellet igen och här sitter vi nu ;)

Känner att jag har skrivit världens längsta inlägg nu, så nu får jag sluta så ni inte tröttnar på att läsa ;)

Hörs i morgon!